Det börjar vid ett seminarium på Göteborg filmfestival. Teaterförbundets avdelningar för filmarbetare, filmregissörer och skådespelare samtalar om filmproduktion och ”varför vi inte lär av våra misstag och tar tillvara de goda erfarenheterna?”. Bakgrunden är naturligtvis de ofta förekommande tuffa arbetsvillkor som råder på inspelningen. Alla vill göra sitt yttersta, sitt allra bästa, men tiden är knapp och finansieringen kan vara i minsta laget.
Under debatten säger någon ”borde inte Teaterförbundet utreda den här frågan och göra en ordentlig undersökning av våra villkor?”. Jag sitter själv i publiken – reser mig upp och menar att ”naturligtvis ska vi göra det. Och gärna tillsammans med Film- och tv-producenterna för att vi sedan gemensamt ska kunna använda resultaten till förbättringar.”
Nu har vi lyckats!
Under Stockholm filmfestival i november presenterades rapporten ”Alla mår bra?” – en arbetsmiljöundersökning av svensk film och tv-drama. Jag vill påstå att detta är unikt. För första gången har en undersökning gjorts som ger en möjlighet att få en helhetsbild av arbetsmiljön. Tio långfilmer och tre tv-dramaproduktioner valdes ut att delta i enkäten under 2010-2011. Sammantaget svarade ett 50-tal (!) olika yrkeskategorier på frågor om bland annat villkor/resurser, fysisk arbetsmiljö och även sexuella trakasserier. Resultaten kan du läsa om i denna tidning.
Under mina år som ordförande har jag lyft fram att Teaterförbundet är ett förbund för alla som arbetar med film, likväl för alla som arbetar inom scenkonsten. I det arbetet ingår inte minst att vara tuff i kollektivavtalsförhandlingar. Vi har under hösten tecknat ett nytt avtal med Medieföretagen som innebär, vid sidan av uppräkningar av minimilöner och andra ersättningar, skrivningar som stärker och underlättar det fackliga arbetet på filmområdet.
Vi är nu överens om att även arbetsgivaren/producenten ska ange vem som är kontaktperson i fackliga frågor och arbetsmiljöfrågor vilket ger bättre förutsättningar för att avtalet följs på arbetsplatsen. Nytt är också att det alltid ska finnas skriftliga anställningskontrakt och i det avtalet finns lönesättningsprinciper mot godtyckliga löneskillnader. Självklart för andra, nu även för oss!
Filmpolitiken är ett annat område där förbundet lagt ner mycket arbete. Filmregissörerna inom Teaterförbundet är aktiva vad gäller påverkan på ett kommande filmfinansieringsavtal. Eller rättare sagt ”Låt staten ta ansvar för svensk film” som den artikel heter som publicerats i dagspressen, och som även jag naturligtvis står bakom.
Tiden rinner snart ut för regeringens förhandlare och vi önskar se resultat som stärker och utvecklar svensk filmproduktion. ”Det är av yttersta vikt att filmen garanteras sitt oberoende, att den kan stå fri från särintressen och ekonomiska påtryckningar, och dessutom jämställas med andra kulturyttringar, där skatteintäkter är grunden. Därför behöver vi en statlig filmpolitik”, skriver filmregissörerna i sin artikel.
Kollektivavtalsförhandlingar, kulturpolitiskt arbete för filmen och branschsamverkan med producentsidan är tre vägar för att stärka svensk film och därigenom också villkoren för de professionellt yrkesverksamma.
Stort tack till alla som arbetat med och svarat på kartläggningen av filmmiljön. ”Detta är början på ett starkt och långsiktigt förbättringsarbete i samarbete med övriga aktörer i branschen. Kvalitativ svensk film innebär också att investera i de som gör den!”, sa Jessica Simonsson, ordförande i förbundets filmavdelning, vid presentationen av rapporten.
Jag håller med!
ANNA CARLSON
ordförande

Tillbaka

Vi vill stärka svensk film på tre sätt

Nyhetsbrevet